Aikido och träning

Aikidons filosofi

Budo

Aikido klassas som en budo-gren. Med budo menas en stridskonst utvecklad i Japan, där slutet av ordet är do, mental väg eller sätt. Bu betyder strid, martial, men i positiv betydelse. Bu betyder egentligen att avbryta vapen. Dess korrekta betydelse är kraftfullt defensiv. Nu för tiden används budo-ordet ofta i betydelsen alla stridsfärdigheter. Ändå klassas endast japanska s k do-grenar (aikido, judo, karate-do, taido, kendo, iaido, jodo, naginata-do) till budo-grenar. Alltså färdigheter, där mental tillväxt går hand i hand med fysisk teknik. Ensam leder kunnande i en stridsteknik till världens röra. Mental disciplin, hög moral och omsorg om andra människor hör till budons inlärning lika mycket som slag, kast och lås.

Aikidons harmoni

Ordet aikido betyder den harmoniska kraftens väg. Morihei Ueshibas strävan var att skapa en konst, som skulle lära utövarna att leva i harmoni med sig själva och andra människor. Varje aikidoutövare tävlar alltså bara med sig själv och gör framsteg med hjälp av andra. Själviskt träningssätt leder ofta till tävling och onödiga kraftmätningar, som ofta leder till skador. Aikidons spirit tränas alltså fortlöpande i träningssalen i grupp och under ledning av instruktörerna. Budo är alltså samma som hela livet genom sina enkla och vardagliga nyanser. Alldeles i början av träningen är aikidon fysisk när tekniker lärs in. Gradvis börjar du omfamna aikidons spirit, samarbete och harmoniska principer och överför det till det vardagliga livet.

Aikidotekniker

Grunderna i aikidoteknikerna är från en gammal jujutsu-stil. Daito ryu aikijutsu tekniker. Teknikerna grundar sig på svagheter i kroppen, närmare bestämt att utnyttja lederna i kroppen. Olika handlås, kast och svep samt atemi-slag är aikijutsu grunder, men tillämpade tekniker hör också till aikido, från t.ex. judo, karate och olika vapenfärdigheter beroende på vilka erfarenheter respektive instruktör har från sin aikidokarriär. Du kommer att märka att sättet att träna aikido är bred och nyanserad, ibland lite förbryllande, eftersom många instruktörer har olika stilar. Det finns alltså inget ’i rätt sätt’ att utföra tekniker. Följ alltid den instruktör som för närvarande instruerar, som lär dig just den stunden och var öppen för alla influenser.

Enligt aikidons filosofi möter man inte anfallarens kraft med egen kraft. Teknikernas grundläggande funktion är cirkelrörelser (tenkan, irmitenkan) med vars hjälp man leder den energi anfallaren ger och slutligen vänder anfallaren mot sig själv. Den som utför tekniken strävar till att leda anfallaren runt sitt centrum, och hålla anfallaren ur balans inom cirkelns omkrets. Den här färdigheten kräver förståelse för distans och timing, som utvecklas som ett resultat efter många års regelbunden träning.

Tekninkens Form

I början av första träningsåret är din träning i aikido väldigt formell. Hela tiden lär man sig nya tekniker och ibland känns det som att man aldrig hinner lära sig alla tekniker när nästa kommer så snabbt. Efter ungefär ett år av träning bildas ett pussel av flera pusselbitar. Du börjar hitta aikidons röda tråd. Skynda inte i din träning, förlora inte hoppet, även om det efter ett par månader kan kännas som att du aldrig kommer att lära dig aikido.

Formellt tänkt grundar sig aikidons låstekniker på att leda träningspartnern med hjälp av smärta. Det här tränings- och tankesättet är ändå väldigt primitivt. Meningen med träningen är att lära sig leda träningspartnerns tyngdpunkt genom att utföra tekniker med sitt eget centrum. I inledningsskedet är studien av aikido att förstå vänster och höger sida av kroppen. Det här låter lite naivt, men i början uppfattar inte alla utövare om de har höger eller vänster hand fram, för att inte tala om ordningen på benen. På samma gång som man lär sig känna sin egen kropp, lär man sig också uppfatta förhållandet till träningspartnern, aite. Gradvis lär du dig bemästra rörelserna i din kropp och på samma gång lär du dig leda din partner i rörelserna. Efter många träningsår och tusentals upprepningar av tekniker lär du dig utföra teknikerna säkrare och mera målmedvetet. Varje teknik består av flera delar. Aktiv träning och upprepning garanterar att delarna i flera tekniker gradvis blir till helheter. De här helheterna är aikidons grund, och de repeteras från nybörjarkursens första träning:

• centrum, området kring buken, hålls nere och stabilt
• ryggen är rak och benen lite böjda (tyngdpunkten nedåt)
• händerna rör sig utmed kroppens mittlinje, och händerna är öppna
• kraften går från benen uppåt, övre delen av kroppen är flexibel

Varje teknik har en specifik form vari de ovannämnda principerna sammanstrålar. Formen har ett mycket flexibelt koncept och i praktiken är varje utförande av en teknik beroende av träningspartnerns egenskaper, kroppens storlek och kraft.

Teknikens Innehåll

Träning av aikidotekniker börjar alltså med strävan efter form. Din instruktör, sensei och de längre hunna utövarna, sempai ger dig modeller som du försöker uppnå. Den här mallen är inte bara kopplad till formen utan de ger dig också en stark känsla som du kan försöka uppnå. Utan en stark känsla är tekniken meningslös. Som ifall du skulle äta bara skalet av en frukt och inte äta det läckra innehållet. En viktig del i den här känslan är att kunna andningsteknik. Du blir fort trött ifall du inte kan andas rytmiskt rätt. Kroppens rörelse, sinnets kraft och andning. När du kan förena dem till en fungerande helhet är du nära fullständigheten. I aikido används japanska ordet KI för att beskriva hur de här tre elementen förenas. Centrumkraft, kokyo, ki, kimochi; olika instruktörer använder olika termer när de pratar om samma sak.

Träning

Dojoetikett

I Japanska budogrenar betonas ädelt och uppriktigt sinne. Dojoetiketten är väldigt disciplinär och i början säkert en väldigt förbryllande regelupplevelse. I den bestäms hur man ska uppföra sig i träningssalen. Bugningarna känns osmidiga och meningslösa i början, men med tiden förstår du deras betydelse. Yttre artighet formas gradvis till en äkta, hjärtlig artighet. Bugningarna i början och dojouppträdande kan variera beroende på den stil din tränare har valt.

Innan Träningen

Tvätta smutsiga händer och fötter innan träningen och håll naglarna kortklippta. Klockor och smycket tas bort innan träningen. Tänk på din hygien och tvätta träningsdräkten (keiko-gi) tillräckligt ofta. Långt hår sätts upp. Make-up rekommenderas inte på träningen eftersom den kan komma på din partners dräkt. Damer använder t-skjorta under tränings-dräkten och jackan kan förses med band så att den hålls ihop. Märk din dräkt på innerfliken. Använd sandaler (zori) när du rör dig mellan omklädningsrummet och tatami. Duscha efter träningen.

Knyta Bältet

1. Dräktens vänster flik sätts över den högra. På bilden har bältets ändor olika färger, normalt är bältet helt vitt. Placera mitten av bältet i området av naveln.
2. Snurra bältet runt midjan.
3. Placera vänster ände under bältet.
4. Gör en knut som bilden visar och spänn knuten.
5. Gör en knut som bilden visar och spänn knuten.
6. Låt bältet falla ner på höger sida om knuten. Är knuten fel pekar ena änden upp och den andra ner.
7. Så här kan du uppbevara bältet i väskan. Vik i fyra delar och gör en enkel knut.

Låt alltid din träningsdräkt torka på en klädhängare efter träningen och tvätta den efter att du använt den 2-4 gånger, vid behov oftare. Håll din keikogi ren och kom inte till träningen med en trasig träningsdräkt.

I dojon

När man kommer in i dojon bugar man (tachirei) vid dörren mot centrum av rummet (shomen). På samma sätt gör man när man lämnar dojon. Mössan tar man bort. Det är god sed att hälsa på instruktören och träningspartnerna. När man går upp på mattan (tatami) lämnas sandalerna snyggt vid mattkanten med hälarna inåt. Man sätter sig ner på kanten av mattan (seiza) och bugar (zarei) mot centrum av dojon. Det samma görs när man lämnar tatami.

Tachirei

Zarei

Bugningar Under Träningen

Träningen inleds med bugning. Instruktören sitter framför och utövarna på rad vid kanten av tatami. Under instruktörens ledning görs bugning mot dojons centrum, varefter instruktören och utövarna bugar mot varandra och säger ONEGAI SHIMASU (= jag vill träna uppriktigt). Ifall man är försenad till träningen står man vid sidan av tatamin tills instruktören ger lov att komma upp på tatami. Ett annat sätt är att komma upp på tatami direkt och högt och tydligt säga ONEGAI SHIMASU, varefter instruktören noterar att man kommit. När instruktören visat tekniken, bugar man mot instruktören, vänder sig sen mot närmaste träningspartner och bugar mot honom/henne. Ifall instruktören kommer fram och rättar till felaktigheter, avbryter man tränandet. Instruktören informerar, båda utövarna bugar som tack mot instruktören och fortsätter att träna. När instruktören klappar i händerna som tecken på att sluta, bugar man mot träningspartnern och sätter sig på rad. I slutet av träningen bugar alla under instruktörens ledning mot shomen. Till slut bugar instruktören och utövarna mot varandra och säger ARIGATOO GOZAIMASU (= tack så mycket).

Uppträdande Under Träningen

Undvik diskussioner under träningen. Information och frågor som gäller teknikerna och träningen är tillåtna. Ifall du måste avvika mitt under träningen pga skada eller illamående, fråga då först lov av instruktören. Trötthet är inte en orsak att avbryta. Ifall du är så trött att du inte orkar träna ska du sätta dig vid kanten av tatami och följa med när de andra tränar. Fortsätt träna när du vilat en stund. Försök att behålla en bra hållning under hela träningen och när du sitter och följer med när instruktören visar tekniker. Luta dig inte mot väggen eller pelare, undvik att gäspa eller peta näsan. Visa för din instruktör och de längre hunna att du är värd att undervisas. Att med avsikt skada din träningspartner hör inte till budons mentalitet!

Åskådare

När du följer träningen ska du sitta ner. Det ska man vänligt påminna de som inte vet. Undvik att störa utövarna med diskussioner. Ifall åskådarna vill fotografera eller filma, måste man begära lov av instruktören.

Rätt Inställning Till Träningen

Aikidons grundare Morihei Ueshiba skrev år 1938 i boken BUDO, där han presenterade regler för träningen, hur man skulle uppträda på träningen. Avsikten med reglerna var att skapa aikidobudons (= aikidons föregångare) korrekta hållning och mentala inställning till träning. Den centrala Aikido dojon i Tokyo, Hombu Dojo, har de här reglerna på väggen. De har anpassats till träningen i den moderna aikidon:

• Varje attack är frågan om liv eller död. Följ därför instruktörens instruktioner, och undvik onödig kraftmätning
• Aikido är en konst, som lär att förhålla sig till olika saker som om vore de en. Därför är det viktigt att träna så att man inte noterar bara det man ser framför sig, utan också vad som händer runt omkring.
• Träningen ska ske i trevlig och glad miljö.
• Det instruktörerna lär ut är bara en liten del av vad du kommer att lära dig. Mognad och utveckling beror på hur flitigt du strävar till att lära dig. *Börja dagligen med en kort uppvärmning och utöka ansträngningen gradvis. Träna aldrig för mycket. På det här sättet kan även gamla människor träna utan att skada sig. Då har man möjlighet att uppnå sina mål.
• Meningen med aikido är att träna kroppen och själen samt att utveckla sin karaktär. Därför ska tekniker skyddas från sådana som kan missbruka dem.

Praxis Och Betydelse

Meningen med aikidoträningen är alltså att träna kroppen och sinnet. Människan är en psyko-fysisk helhet. Sinnet styr kroppens funktion. Därför är det viktigt att upprätthålla en inställning som är öppen och uppriktig. En egoistiskt lagd person upplever aikidoträningen svår. De vill vara starkast och kasta andra utan att själv någonsin bli kastade. Avsikten med träningen är att lära sig av andra och på samma gång lära andra utövare. Det är samma som att ge gåvor och få gåvor. Ibland är det mera tillfredsställande att ge en gåva än att få. Aikidoträningen, liksom andra budogrenar, innehåller hierarki. Din instruktör är sensei, den som har börjat före dig är sempai, och du är kohai, nybörjare. Inlärningen i aikido är som en kedja. Varje länk är kopplad till nästa länk. Du lämnar väl inte din länk öppen? Din instruktör och sempai har sett många ansträngningar i sin träning av grundtekniker med sina instruktörer och sempai. De vill förmedla sin kunskap vidare och fortsätta aikidons kedja. Lita på dem och lyssna noggrant på deras råd.

Träningen i aikido bygger på samarbete, inte på tävling sinsemellan. Tillsammans med din träningspartner undersöker ni instruktörens teknik. Med hjälp av din instruktör och också träningspartner slipar du dig själv vassare dag för dag. Dojon, träningssalen, är platsen där du kan undersöka sanningen om teorin i praktiken. Fungerar din teknik eller finns det utrymme för förbättring? Traditionell träning har för avsikt att skapa nytt och förnya. Ifall du kommer till träningen för att visa hur duktig du är på aikido, hur många snygga tekniker du kan, så kan du vara säker på att antingen din sempai eller sensei tar ner dig på jorden ganska snabbt. Du tränar inte för att göra det du kan, utan snarare för att lära dig det du ännu inte kan.

Träningens Uppbyggnad

I huvuddrag består aikidoträningen av följande delar:

• Inledande bugning
• Uppvärmning och stretching (aikitaiso)
• Andnings- och centrumövningar
• Rörelse- och förflyttningsövningar (tenkan, irmitenkan, ikkyo-undo)
• Fallövningar (ukemi)
• Kroppsteknikövningar
• Vapenteknikövningar (jo, bokken, tanto)
• Nedvarvning
• Avslutande bugning

I allmänhet tränas inte vapen på nybörjarträningar. Inte alla instruktörer gör alla de här delarna under ett träningspass.

Träningssätt

En vanlig teknikträning går till så att instruktören visar en teknik som skall tränas och förklarar i stora drag och påpekar saker att vara uppmärksam på i själva utförandet. Utövarna tar en partner och börjar träna tekniken enligt de instruktioner som instruktören gett. Ett normalt träningssätt är att den ena gör tekniken turvis på höger och vänster sida fyra gånger och sen gör den andra likadant. Den som utför tekniken är nage och den som tar emot tekniken är uke. Instruktören går runt i dojon och rättar till utövarnas fel. När instruktören ger tecken avbryts träningen och man sätter sig ner för att se nästa teknik eller följer med när en fördjupning av samma teknik görs från olika synvinklar.

Genom olika sätt att träna skapas svårighetsgrader och motivation i träningen. Samma tekniker kan göras stående, på knä, med vapen samt mot flera anfallare.

Tachiwaza* Nage och uke tränar stående.

Suwariwaza Nage och uke rör sig på knä (= shikko).

Hanmi handachiwaza Nage är på knä och uke står.

Taibukiwaza Vapenträning, antingen så att båda har vapen eller endast den ena har vapen. I aikido används träkäpp (jo), träsvärd (bokken) och träkniv (tanto).

Suwariwaza

Hanmi handachiwaza

Tachiwaza

Träningsskador - Första Hjälp Och Vård

Vanliga skador som förekommer inom aikidoträningen är små skrubbsår, blåmärken och sträckningar i leder. Allvarligare och lyckligtvis sällan förekommande skador är benbrott och ligament som brustit. Eftersom aikidoträningen inte bygger på hård kontakt, uppstår skador oftast genom felaktiga rörelser eller felsteg där fot- och handleden hamnar i onaturligt läge. En krock med träningspartnern kan i värsta fall leda till blåmärken eller frakturer. Varje aikidoförening borde ha första hjälp material i dojon. Ta reda på var det uppbevaras i din egen dojo.

Det förekommer mycket lite skador i aikidoträningen jämfört med t.ex. i bollspel. Aikidoträningen grundar sig på minimering av skador.

Små sår och skrubbsår

Putsa såret, sätt på plåster och träningen kan fortsätta. Fäst plåstret med tejp eftersom vanligt plåster inte fäster på svettig hud. Håll såret eller skrubbsåret rent efter träningen och glöm inte att skydda det på nästa träning också. Skorv lossnar lätt med blodfläckar på mattan och träningsdräkten som följd.

Näsblod

Snyt bort blodet, ta en framåtlutad ställning och tryck ihop näsborrarna kraftigt. När det slutar rinna näsblod, sätt in något i näsborren som propp (inte bomull) och fortsätt träningen.

Stukningar eller muskelbristningar

Sätt tryckförband på den skadade lemmen för att förhindra svullnad och inre blödning. Ett elastiskt bandage lindas runt leden och en kylpåse minskar svullnad och smärta. I allvarligare situationer är det orsak att uppsöka läkare. Fortsätt kyla ner hemma efter träningen. Vid små stukningar kan man fortsätta träna men vid smärtsamma fall är det orsak att avbryta träningen och uppsöka röntgen.

Skadas lemmar, sker benbrott, hjärnskakningar och ögonskador ska träningen avslutas omedelbart och läkare uppsökas. I sådana situationer har din instruktör som uppgift att utföra första hjälpen och ordna transport till poliklinik.

Se till att du har försäkring som täcker din aikidoträning! Du kan kontakta aikidoförbundet om frågor kring licensförsäkringen (opens new window) .

Grundkursens Syfte

Utgångspunkten med en grundkurs är att man får bekanta sig med aikidoträning och dess principer. Därefter kan man börja träna den egentliga aikidon. Man kan jämföra kursen med bilskolan. Först lär man sig grunderna i att köra, sen kan man börja köra i trafiken. Många kursdeltagare slutar träna efter avslutad grundkurs, vilket är ett misstag, eftersom det är efter kursen som den egentliga aikidoträningen börjar och man får insikter. Först när man har tränat ett år, har man lärt sig de centrala principerna och börjat förstå hur djup aikido egentligen är. Många erfarna aikidoutövare har tränat många år, vissa tiotals, och för dem känns det alltid som att de hela tiden har nytt att lära sig.

På grundkursen tränas rörelse, trygga fall, grundtekniker och övningar som härrör sig till det. Det tar tid att lära sig japanska termer, men man vänjer sig ganska snart vid dem också, eftersom instruktören upprepar dem på varje träning. Kursens avsikt är naturligtvis också att förbereda inför 6.kyu gradering, men det är inte alls huvudmålet. Huvudmålet är att lära utövarna så, att de tryggt kan fortsätta träna med längre hunna.

I vissa föreningar ordnas inte kurser, utan nybörjare kan börja träna med längre hunna. De tränar först grunderna ensamma vid sidan av tatami och så småningom flyttar de över till normala träningsgrupper med längre hunna. På så vis börjar många träna i flera dojon i Japan. Det här systemet kräver dock små träningsgrupper och en erfaren instruktör som kan övervaka nybörjarnas utveckling.

Fortsättningskursens Syfte

I större föreningar ordnas fortsättningskurs efter grundkursen. Där går man igenom 5. och 4.kyu tekniker. Träningen fördjupas, nya tekniker tränas från nya attackformer, antalet ukemi-, alltså fallträningar, ökar. Beroende på förening och instruktör börjar man träna grunderna i vapentekniker. Ofta kan kursdeltagarna i fortsättningskursen även delta i träningar med längre hunna. Dessutom kan de fördjupa sin träning genom att delta i veckoslutsläger antingen i egen kommun eller annanstans.

Efter Kurserna

Att flytta över från kurser till grupper med längre hunna utövare känns som en hög tröskel för alla. Man föreställer sig allvetande mästare som smidigt kan utföra tekniker. Stora pojkar och flickor tycks kunna allt. När du har tränat en tid i grupper med längre hunna, märker du att de alla är människor med sina egna brister och kvalitéer. De är alla på sin egen vandring på Aikido-stigen och söker hela tiden nytt att lära sig. Gå med i gruppen så märker du att så småningom kommer nya nybörjare med som kanske till och med ser upp till dig, eftersom du enligt dem kan så mycket.

Aktiv Träning

Grund- och fortsättningskurserna har sina program, en egen veckorytm. Träning två eller tre gånger per vecka blir snabbt din veckorutin. Instruktören övervakar att du tränar tillräckligt ofta för att genomföra graderingar.

Kursens beskydd avslutas och utövaren knuffas ut ur boet som fågelungar för att flyga på egna vingar. Ingen övervakar att du tränar tillräckligt ofta för att komma vidare. Du hamnar själv att värna om din egen utveckling samt din träning inför nästa bältesgradering. Du måste alltså själv ha en dos av beslutsamhet och vilja att sätta upp mål. Från och med nu tvingar ingen något på dig utan du måste själv vara aktiv för att utvecklas. Det räcker alltså inte med att du tränar varje vecka. Du måste studera aktivt, intensivt, lyssna, se noggrant på vad instruktörerna visar och fråga för att få klargjort oklara saker. Håll dina ögon och öron öppna.

Lägerverksamhet

Normala veckovisa träningar formas snabbt till rutin och ibland finns det orsak att delta i aikidoläger (opens new window) för att få nya, intressanta frågor framför dig att lösa. På veckoslutsläger instruerar inhemska och utländska instruktörer. I allmänhet är de mycket erfarna instruktörer och somliga har det som sitt yrke inom aikido. De guidar dig hejdlöst framåt under endast ett veckoslut. Ett veckoslutsläger kan alltså kompensera några månaders normal träning i egen förening. Det är orsak att poängtera att du ska delta i alla träningar på ett läger för att få ut fulla nyttan. Ett eller två pass blandar endast bort dig och du får inte tag i den röda tråden. Normalt är det två träningar per dag på ett läger. På ett fyradagars påskläger eller ett veckolångt sommarläger kommer du åt röda tråden och återvänder till din egen dojo flera erfarenheter rikare.